RPK:s policy när det gäller medicinering följer Socialstyrelsens riktlinjer på så sätt, att vi använder så få preparat – och i så låg dos – som är möjligt i det enskilda fallet. Naturligtvis arbetar även vi – liksom övriga medicinska specialiteter – i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Patienter som kommer till en rättspsykiatrisk regionklinik har en mycket skiftande symptomatologi, som ofta är en blandning av både psykisk störning och ett manifest missbruk av olika substanser – något som försvårar de medicinska bedömningarna. Således är det inte möjligt att kortfattat beskriva medicineringen på preparatnivå, men det kan i sammanhanget nämnas, att vi är mycket restriktiva med förskrivning av lugnande medel med stor missbrukspotential. Dessutom håller vi oss uppdaterade med vad som enligt litteraturen anses vara evidensbaserat, (se EBM nedan) mot de olika psykiska störningarna, samt även på samma sätt då det gäller missbruksdelen.

Medicineringen mot de olika psykiska störningarna samt mot missbruket utvärderas kontinuerligt, för att på detta sätt ge största möjliga effekt och samtidigt minimera eventuella biverkningar. Ofta görs kontroll av blodprovskoncentrationer av läkemedlet i fråga, för att se till att detta ligger inom det terapeutiska intervallet.

Det ovan nämnda utgör den grund som behövs, för att vi sedan skall kunna gå vidare med behandlande insatser av annat slag (se behandling, psykoterapi m.m.)

EBM – Evidensbaserad medicin – samvetsgrann, omdömesgill och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens) inom medicinskt arbete. Med faktaunderlag menar man en systematisk observation som uppfyller vetenskapliga tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra “bästa tillgängliga bevis”. Faktaunderlaget finns ofta allmänt tillgängligt i form av publicerade fakta, eventuellt också i texter – systematiska översikter, metaanalyser – som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer av sådana fakta.