Author Archives: Christer Karlsson

Viktig information vid inpassering

Viktig information vid inpassering

Fr.o.m. 4 september 2017 har Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall infört nya rutiner vid in och utpassering som gäller för patienter, personal och besökare. Detta innebär att för att kunna passera in måste metallbåge ge ett godkännande samt att alla lösa föremål (nycklar, väskor, påsar m.m.) ska köras genom en bagageröntgen. Föremål som inte godkänns får lämnas i kapprum i låsbara skåp. Mobiltelefoner, läsplattor, laptoppar och liknande får inte tas med in om inte tillstånd för detta är utfärdat av säkerhetschef. Om man har någon typ av metallimplantat ska intyg på detta finnas med vid besök till kliniken för att kunna visas upp vid inpasseringen. Alla besökare måste vid anmodan kunna visa giltig legitimation.

Besök ska föranmälas till berörd avdelning där namn och personnummer ska uppges.

Psykiatrins dag 21 november 2013

PSYKIATRINS DAG 21 NOVEMBER 2013

Utmaningar inom svensk psykiatri idag – aktuella ämnen inom den barn- och ungdomspsykiatriska, vuxenpsykiatriska och rättspsykiatriska vården i Sundsvall. Medarbetare inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården, den vuxenpsykiatriska och rättspsykiatriska vården i Sundsvall föreläser om aktuella ämnen inom dagens psykiatri.

Program.

Framgångsrikt förändringsarbete i den psykiatriska heldygnsvården

Framgångsrikt förändringsarbete i den psykiatriska heldygnsvården

Projektet ”Bättre vård – mindre tvång” har med små förändringar åstadkommit stora förbättringar för patienterna. Ett nytt arbetssätt har lett till minskat behov av tvångsåtgärder.

Under åren 2010-2012 har projektet ”Bättre vård – mindre tvång” arbetat med att bland annat minska behovet av tvångsåtgärder i psykiatrin samt patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Cirka 135 team har deltagit och lämnat in rapporter om sitt arbete.

Goda exempel Västernorrland

Ett exempel är Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Projektet har inneburit en ökad delaktighet för såväl patient som medarbetare på avdelningen när det gäller vård och vårdmiljö. Genom att testa förändringsidéer och därefter mäta resultatet kan man se om det lett till en förbättring.

För att uppnå målet att minska antalet tvångsåtgärder har teamet valt att fokusera på att vid ett tidigt stadium identifiera psykisk ohälsa. Om det trots allt resulterar i en tvångsåtgärd för patienten, ska denna åtgärd utföras på ett så respektfullt, professionellt och skonsamt sätt som möjligt för patienten.

Kontakt i Sundsvall: Niklas Westerlund, e-post: niklas.westerlund @ lvn se

 

Läs mer om projektet på SKL:s hemsida

 

http://www.skl.se/press/nyheter_2/framgangsrikt-forandringarbete-i-den-psykiatriska-heldygnsvarden

Norskt intresse för Rättspsykiatriska regionklinikens säkerhetsarbete.

Landstingsråd Jacomina Beertema, Hälso-och omsorgsminister Anne-Grethe Ström-Erichsen och landstingsråd Per Wahlberg.

 

Norska hälso och omsorgsministern Anne-Grethe Ström-Erichsen med delegation besökte Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) i Sundsvall den 7 augusti.

http://www.lvn.se/Om-oss/Fakta-om-landstinget/Reportage/Norskt-intresse-for-Rattspsykiatriska-regionklinikens-sakerhetsarbete/

Bättre vård och mindre tvång på Rättspsykiatriska regionkliniken

På Rättspsykiatriska kliniken, RPK, i Sundsvall pågår ett projekt för att förbättra situationen för den som blir tvångsvårdad.

 – Det kan tyckas svårt att göra upplevelsen av tvångsvård mer positiv, men det är faktiskt möjligt menar Niklas Westerlund, enhetschef på avdelning 94. Arbetet är en del i det nationella projektet, Bättre vård – Mindre tvång, initierat av Sveriges Kommuner och Landsting.

– Eftersom tvångsvården inte är valfri är det extra viktigt att patienter ges möjlighet att komma med åsikter om sin vårdmiljö, även om det inte påverkar villkoren för tvångsvård, säger Niklas Westerlund.

För att kunna minska antalet tvångsåtgärder eller för att förbättra upplevelsen av tvångsvård arbetar personalen tillsammans med den enskilde patienten. Tillsammans skapar de strategier för att öka personalens kännedom om patientens behov. Det görs genom samtal där personalen exempelvis tar reda på hur han/hon vill bli bemött i situationer av aggressioner/upprördhet. Ett annat sätt är att följa upp en tvångsåtgärd med ett återkopplingssamtal där patienten får beskriva hur de upplevde tvångsåtgärden.

Miljön, i exempelvis samtalsrum och avskiljningsrum, har också betydelse för hur patienten upplever vården. Därför har man också fokuserat på förbättringar utifrån patienternas synpunkter. På en avdelning var vi några ur personalen som tillsammans med några patienter målade om ett avskiljningsrum, berättar Niklas Westerlund.

En annan viktig del i projektet är att förbättra hur personalen kommunicerar med varandra och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen.

– För att ytterligare kvalitetssäkra vården och för att öka patientsäkerheten anpassar vi nu rapporteringsmetoden SBAR (Situation – Bakgrund – Aktuellt tillstånd – Rekommendation) till vårt arbete, berättar Victoria Sikström, sjuksköterska på avdelning 94 och kontaktperson i projektet.

– Då vi även vårdar patienter från kriminalvården, har vi startat en kriminalvårdsgrupp. Den består av personal från både RPK och kriminalvårdsanstalten Saltvik. I gruppen arbetar vi med de rutiner som rör just kriminalvårdspatienter, säger Viktoria Sikström.

Ett av målen i projektet är att utveckla personalens kunskaper och därför har både teoretiska och praktiska utbildningar genomförts. Teoretiska om lagar, terminologi och bemötande och praktiska om prevention och bemötande av situation där hot och våld förekommer.

– Förutom allt viktigt arbete på hemmaplan så har det varit otroligt lärorikt att möta andra regioner och landsting och utbyta erfarenheter, säger Niklas Westerlund och får medhåll av Victoria Sikström.

Kontaktperson för projektet är Victoria Sikström.